Konsekvensetiken filosof
•
Konsekvensetik
Konsekvensetik, også kaldt nytteetik, konsekventialisme, teleologisk etik eller utilitarisme, er den form for etik, der vurderer en handling ud fra de konsekvenser, den medfører.[1] En god handling er altså en handling, der medfører gode konsekvenser.
Hvis man skal vælge mellem to eller flere handlinger, skal man vælge den, der resulterer i den størst mulige nytte for alle de mennesker, der berøres af handlingen.[2] Dette nytteprincip blev opstillet af Jeremy Bentham (), grundlæggeren af konsekvensetikken.
Den radikale konsekvens af konsekvensetikken er, at en dårlig handling og et dårligt motiv ikke er dårlige, hvis der følger gode konsekvens af dem! Handlinger og motiver vurderes ikke som gode eller dårlige i sig selv, men vurderes efter de konsekvenser, de medfører. For eksempel er en løgn en god handling, hvis den medfører noget godt. Omvendt er det en god handling at dømme en uskyldig, hvis man dermed redder mange menneskeliv.[3]
Konsekvensetikken er blevet kritiseret for, at den strider mod menneskets moralskeintuition. Sandhed og retfærdighed er goder i sig selv, og det kan under ingen omstændigheder retfærdig
•
Konsekventialism
Konsekventialism, även teleologisk etik, betecknar en lag etiska läror som menar att detta är meningsfullt att rangordna olika handlingsalternativ med avseende på deras utfall alternativt konsekvenser, samt att man bör välja det handlingsalternativ som existerar högst rangordnat (eller en av dem högst rangordnade, om detta finns flera likvärdiga alternativ).
Olika konsekventialistiska teorier skiljer sig åt i synen på utfall för vem (mig alternativt kollektivet) samt vad existerar det vilket ska maximeras (exempelvis lycka, lust (hedonism) eller önskeuppfyllande (preferentialism)). Utilitarismen menar för att det existerar det totala utfallet ("ur universums synvinkel") som bör räknas, medan egoismen[särskiljning&#;behövs] menar att detta är utfallet för mig (den handlande agenten) liksom är detta relevanta. All konsekventialism besitter dock vissa nackdelar samt förtjänster gemensamma.
En invändning är för att man ej kan överblicka konsekvenserna från en persons handlingar alternativt ens personens handlingsalternativ inom en situation. På detta skulle enstaka konsekventialist svara att man bör skilja på riktighetskriterium och beslutsmetod. Riktighetskriteriet säger oss vad som existerar en sann handling, va
•
Vad är pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik?
Etik är en gren av filosofin som handlar om moral och vad som är moraliskt rätt eller fel. När det gäller etik finns det tre huvudsakliga tillvägagångssätt som filosofer använder för att avgöra om en handling är moralisk. Dessa är kända som pliktetik, sinnelagsetik och konsekvensetik.
I denna artikeln kommer vi att gå igenom vad pliktetik, sinnelagsetik och konsekvensetik för att för att bättre förståelse på etik och moral.
Vad är pliktetik?
Pliktetik kallas också ibland för regeletik och det är åsikten att vissa handlingar, såsom att ljuga, stjäla, eller skada är handling som alltid är fel och bör vara förbjudna.
Personer som följer pliktetiken anser att det finns flera moraliska uppsatta regler i samhället som alla bör följas.
Immanuel Kant var en filosof, och kanske en av de kändaste inom pliktetiken. Han menade att det fanns vissa moraliska regler som alla borde följa, oavsett om konsekvenserna är goda eller dåliga.
Ett av de vanligaste problem som kan uppstå inom pliktetiken är när två goda handlingar ställs emot varandra, såsom när en person behöver välja mellan att att ljuga för att skydda en annan pe