Exempel på individualprevention
•
någon verklig förklaring ej framkommit till för att den åtalade efter således lång tids anpassning samt skötsamhet återfallit i förbrytelse av således allvarligt stöt. Han påstod sig äga tillverkat revolvern som en hobbyarbete. Vidare underströk denne, att detta aldrig varit hans fras att nyttja vapnet till att skada någon människa. Mot den bakgrunden ansåg Högsta Domstolen att vilket allmänpreventionen fordrade tillgodosetts genom att den åtalade fått livshotande skador med svåra smärtor samt lång tids sjukskrivning såsom följd. han kunde därför (se 33 kap. 4 § andra och tredjeplats st. BrB) få villkorlig dom inom förening tillsammans med ett kännbart bötesstraff, böter per dag å 10 kronor.
Det tredjeplats målet (s. ) gällde en företagare, som gjort sig ansvarig till grovt skattebedrägeri. Bakgrunden till den brottsliga gärningen var för att företagaren, såsom tillsammans tillsammans sin fru under mångårigt arbete byggt upp en framgångsrikt företag, måst disponera stora medel för för att bereda sin svårt sjuka hustru (livshotande sjukdom) erforderlig läkarvård inom Spanien. beneath åren — begagnade denne sig från falsk bokföring och lyckades därigenom uttaga betydande medel ur företaget utan skattepåföljd. När bubblan sprack, ägde han redan sålt sitt föret
•
Brottsprevention
Brottsprevention (eller brottsförebyggande verksamhet) är en del av kriminalpolitiken i vid bemärkelse och syftar till att minska, begränsa eller eliminera brottslighet och dess skadeverkningar. Arbetet med att förebygga kriminalitet är en central del av ett samhälles politik. Vad som är ett icke-önskvärt beteende (se bland annat avvikande beteende, antisocialt beteende) måste därför definieras och metoder för att åtgärda avvikelserna beslutas om. I varje historisk tid, i varje samhälle, har därför preventionsarbetet utformats olika.
Det brottsförebyggande arbetet delas vanligen in i två delar: social respektive situationell brottsprevention. Den första syftar till att på längre sikt påverka de förhållanden som påverkar brottsbenägenhet medan den senare riktar in sig på att försvåra tillfällena för kriminalitet i de situationer där brott kan uppstå, samt att motverka bortförklaringar (neutralisering) av den egna kriminella handlingen.
Modern brottsprevention utgår ifrån rutinaktivitetsteorins tre förutsättningar för brottslighet: För ett brottstillfälle krävs en motiverad förövare, ett lämpligt mål för den kriminella handlingen och en avsaknad av a
•
Straffteori
Straffteori är inom juridiken den straffrättsliga läran om straffens syften och verkan. En traditionell uppdelning av olika straffteorier är i relativa och absoluta straffteorier. De absoluta straffteorierna kännetecknas av att straffet ses som ett uttryck för ett etiskt krav, rättvisa. Samt att straffet inte motiveras med något sekundärt syfte, som till exempel att förebygga brott. De relativa straffteorierna kännetecknas av att straffet ska tjäna till att förebygga brott, minska brottsligheten eller uppnå andra goda mål.
Man räknar normalt med sex huvudideologier som i olika mån motiverar användandet av straff som påföljd för brott. Dessa indelas i:
Allmänprevention
[redigera | redigera wikitext]Det straffrättsliga systemet bygger i viss mån på allmänprevention, det vill säga tanken att rättssystemet och straff i sig leder till lägre brottslighet, genom avskräckning (se klassiska straffrättsskolan och Nyklassiska straffrättsskolan). Påföljdernas svårhet kan dock i större eller mindre utsträckning bygga på dess tänkta allmänpreventiva effekt. Straffens preventiva effekt varierar dock med en rad andra faktorer.[källabehövs] Allm