Hur upptäckte man atomer
•
Mot slutet av talet ansågs John Dalton tillsammans med Isaac Newton och Francis Bacon höra till de allra främsta brittiska vetenskapsmännen. Han hade blivit känd för sina teorier om atomernas relativa massa och formlerna för de kemiska föreningar ur vilka han räknade fram atommassan. Hans sätt att fastställa atomvikten gjorde honom till en vetenskapens metodiker, lika djärv men inte lika spirituell som Bacon.
Newton ville beräkna hela världen och Bacon reformera dess filosofi. Till skillnad från dem var Daltons system för kemisk atomvikt en osannolik biprodukt av hans forskning om vädret. Hans numrering av atomer förde in ett stort område av fysiken under matematikens lagar, även om hans kvantifierade kemi jämfört med Newtons världssystem var som en enda atom i förhållande till världsalltet.
Originell ensamtänkare
Dalton växte upp i ett fattigt hem på landet i Lake District i norra England där det fanns vatten i alla dess former och där vädret dominerade den lilla konversation som förekom. Han förde meteorologisk dagbok &#; uppgifter om temperatur, lufttryck, vindförhållanden och nederbörd &#; från , när han var 21 år, och fram till sin död.
På den tiden var frågan om vattn
•
En kort historia om atomteorin
Atomen och atomismen
Atomteorin har sitt ursprung som ett filosofiskt begrepp i det antika Indien och Grekland. Ordet "atom" kommer från det antika grekiska ordet atomos , som betyder odelbar. Enligt atomism består materia av diskreta partiklar. Teorin var dock en av många förklaringar till materien och baserades inte på empiriska data. På talet fvt föreslog Demokritos att materia består av oförstörbara, odelbara enheter som kallas atomer. Den romerske poeten Lucretius spelade in idén, så den överlevde genom den mörka medeltiden för senare övervägande.
Daltons atomteori
Det tog ända till slutet av talet för vetenskapen att ge konkreta bevis på att atomer fanns. År formulerade Antoine Lavoisier lagen om massans bevarande, som säger att massan av produkterna från en reaktion är densamma som massan av reaktanterna. Tio år senare föreslog Joseph Louis Proust lagen om bestämda proportioner, som säger att massorna av grundämnen i en sammansättning alltid förekommer i samma proportion.
Dessa teorier refererade inte till atomer, men John Dalton byggde på dem för att utveckla lagen om flera proportioner, som säger att förhållandena mell
•
När en väteatom exciteras, avger den bara ljus från vissa, bestämda frekvenser.
En kärlekshistoria.En proton samt en elektron träffas. 😊 ”Opposites attract!” Energi frigörs! Liknelse: Vad sker när man släpper ett blypåse, samt blypåsen träffar i marken?Energi frigörs, inom form från värme Ett kärlekspar träffas, vad händer?Det träffar gnistor! 😊 |
En väteatom tillförs energi, tillsammans hjälp från elektricitet.
Elektronen flyttas bort ifrån protonen.
Faller omedelbums tillbaka in mot protonen, där den trivs.
Energi frigörs – noggrann som för att när kärleksparet möts, sålunda "slår detta gnistor" – i form eller gestalt av ljus (hν).
Tillbaka mot spektrumet
Endast vissa våglängder (färger) lyser ifrån en exciterad väteatom.
- Sålunda: Endast vissa energimängder (bestämda) frigörs! Vissa bestämda trappsteg, s.a.s.
Ur detta kom Bohr fram till enstaka atommodell, inom vilken elektronerna kretsar kring kärnan inom bestämda skal (energinivåer).