Hur skapades planeten mars
•
Mars (planet)
Mars | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mars sedd från Hubbleteleskopet | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uppkallad efter | Mars | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Omloppsbana[1] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Epok: J | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Aphelium | km 1,21 AU | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Perihelium | km 1,37 AU | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Halv storaxel | km 1,79 AU | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Excentricitet | 0, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Siderisk omloppstid | , dygn , sol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Synodisk omloppstid | ,94 dygn 2, julianska år | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Medelomloppshastighet | 24,08 km/s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Inklination | 1,° mot ekliptikan 5,65° mot solensekvator | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Longitud för uppstigande nod | 49,° | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Periheliumargument | ,° | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Månar | 2 (Phobos och Deimos) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fysikaliska data | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Avplattning | 0,89 ± 0,15 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ekvatorradie | 3,2 ± 0,1km[2] 53,3% av jordens | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Polradie | 3,2 ± 0,1km[2] 53,1% av jordens | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Area | km² 28,4% av jordens | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Volym | 16,×1010 km³[1] 15,1% av jordens | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Massa | 6,×1023 kg[1] 10,7% av jordens | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Medeldensitet | 3, g/cm³[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ytgravitation (ekvatorn) | 3,73 m/s²[1] 0, g | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Flykthastighet | 5,03 km/s[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Siderisk rotationsperiod | 1, dygn 24, h[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vinkelhastighet (ekvatorn) | ,17m/s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Axellutning | 25,19° | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Rektascension (nordpolen) | 21 h 10 min 44 s ,43° | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Deklination (no • Vi har länge velat se dem som jämförbara, de fyra innersta planeterna i solsystemet: Merkurius, Venus, jorden och Mars. Genom att jämföra dem kunde vi lära oss mer om hur de fungerar. Det kallas jämförande planetologi. Men metoden har sina begränsningar, särskilt ifall jämförelserna haltar därför att planeterna är fundamentalt olika varandra. Och så tycks fallet vara med Mars och jorden. Historien kan få börja i det ögonblick, då månen bildades. Dess uppkomst är ett viktigt riktmärke när man bestämmer tidsförloppet för planeternas tillväxt. Vi tror oss nämligen förstå hur denna gick till i stora drag. Jordklotet stod nästan färdigt. Det var ungefär lika stort som i dag, och det hade redan utvecklat en inre kärna av järn och nickel, som omges av en tjock mantel av silikater – i princip blandningar av kiseldioxid och olika metalloxider. Men det var ännu inte den färdiga jorden. För nu kom en jätteprojektil flygande genom rymden – en liten planet, kan den kallas, fast i verkligheten en byggsten till jorden i likhet med många andra som tidigare hade bidragit till bygget. Projektilen var ungefär lika stor som Mars med en massa på cirka 10 procent av jordens. Den träffade in • Tidslinje för upptäckten av solsystemets planeter samt månartalet | Årtal | Namn | Beteckning | Bild | Planet/ | Nummerbeteckning Källor/Noter | i: 23 november Kalyke | S/ J 2 | Jupiter XXIII | Sheppard, Jewitt, Fernández, Magnier, Dahm, Evans[][][] | Iocaste | S/ J 3 | Jupiter XXIV | Erinome | S/ J 4 | Jupiter XXV | Harpalyke | S/ J 5 | Jupiter XXII | Isonoe | S/ J 6 | Jupiter XXVI | Praxidike | S/ J 7 | Jupiter XXVII | i: 25 november | p: 5 januari Megaclite | S/ J 8 | Jupiter XIX | Sheppard, Jewitt, Fernández, Magnier, Dahm, Evans[][] | Taygete | S/ J 9 | Jupiter XX | i: 26 november | p: 5 januari Chaldene | S/ J 10 | Jupiter XXI | i: 5 december | p: 5 januari Dia | S/ J 11 | Jupiter LIII | Årtal | Namn | Beteckning | Bild | Planet/ | Nummerbeteckning Källor/Noter | i: 9 månad | p: 16 maj Hermippe | S/ J 3 | Jupiter XXX | Sheppard, Jewitt, Kleyna[][] | Eurydome | S/ J 4 | Jupiter XXXII | Sponde | S/ J 5 | Jupiter XXXVI | Kale | S/ J 8 | Jupiter XXXVII | i: 10 december | p: 16 femte månaden i året Autonoe | S/ J 1 | Jupiter XXVIII | i: 11 månad | p: 16 maj Thyone | S/ J 2 | Jupiter XXIX | Pasithee | S/ J 6 | Jup
| |