Kerstin ekman hunden film
•
RecensionHunden
Filmen bygger på ett novell tillsammans med samma namn av Kerstin Ekman samt utspelar sig i en kargt norrländskt landskap. detta är denna plats som ett hundvalp förirrar sig försvunnen från sin husse samt sedan blir tvungen för att överleva helt ensam. inom en utdragen kamp mot naturens stränga makt, främst kyla samt hunger, lever den namnlösa hunden en arbetsamt liv.
Hur ska den ensam behärska överleva?
Vi följer hunden då den skuttar jämfota genom tjock frost. Det existerar ett par gulliga bilder när tassarna bryter genom skaren samt sjunker ner en bit. Jämfotahoppen saktas ner enstaka aning samt lyckas förmedla en viss känsla från kämparglöd ifrån filmens huvudroll till åskådaren.
dock dessa moment är ett fåtal och kortvariga.
maximalt är detta ett ständigt jagande efter den stackars hunden tillsammans kameran inom (imponerande ihärdiga) försök för att skapa någon slags emotion av för att hunden tänker som ett människa.
En oskriven lag på grund av varje filmarbetare, och främst regissör förstås, är för att undvika för att arbeta tillsammans med djur samt barn. Dessa mycket speciella varelser existerar svårjobbade, ibland intill omöjlighet och deras nyckfullhet är kapabel erbjuda arbetsdagar långt utöver det vanliga och leda till dödsstöten för varenda lovande
•
Kerstin Ekman
Kerstin Lillemor Ekman, född Hjorth den 27 augusti i Risinge församling[1][2] i Östergötland, är en svenskförfattare och tidigare ledamot av Samfundet De Nio (–, –) samt tidigare ledamot av Svenska Akademien (–)[3].
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Kerstin Ekman är uppvuxen i Katrineholm. Hon är dotter till fabrikör Ernst Hjorth och Anna Dahlgren.[4] Hon flyttade till Uppsala , blev filosofie magister vid Uppsala universitet och var anställd vid Artfilm – Hon arbetade som lärare vid Wiks folkhögskola utanför Uppsala –
debuterade Ekman med deckarromanen30 meter mord.[5] Fler deckare följde, och års Tre små mästare belönades med ExpressensSherlockpris.[6]
Åren – skrev Ekman en romansvit som inspirerats av Katrineholms utveckling från stationssamhälle vid stambanan till en modern industristad. Fyra böcker ingår i sviten: Häxringarna, Springkällan, Änglahuset och En stad av ljus. Sviten fick vid nyutgivning på talet samlingstiteln Kvinnorna och staden och är även känd som Vallmstasviten[7]. I Katrineholm har en mindre park i centrum kallats Springkällan; förebilden till Springkällan i Ekmans skrivande låg dock i par
•
Kerstin Ekman
| Kerstin Ekman | |
|---|---|
Kerstin Ekman () | |
| Sünninimi | Kerstin Lillemor Hjorth |
| Sünniaeg | august (aastane) Östergötlandi lään, Rootsi |
| Rahvus | rootslane |
Kerstin Lillemor Ekman (sündinud augustilFinspångi vallasRisingenis) on rootsikirjanik[1], Rootsi Akadeemia liige (–/)[2].
Elulugu
[muuda | muuda lähteteksti]Kerstin Ekman lõpetas aastal Uppsala Ülikooli, kus õppis kirjandust, Põhjamaade keeli ja saksa keelt. Esikromaan "Trettio meter mord" ilmus aastal. Ta alustas oma loomingulist teed kriminaalromaanidega, uuemad teosed aga käsitlevad peamiselt sotsiaalseid ja psühholoogilisi probleeme[3].
Ekman valiti Rootsi Akadeemia liikmeks , kuid lahkus sealt koos Lars Gyllensteni ja Werner Aspenströmiga vaidluste tõttu, mis puhkesid seoses Salman Rushdiele tehtud tapmisähvardustega. aastal võttis Akadeemia tema lahkumisavalduse lõpuks arvesse, kuna tühistati senine reegel, mis ei võimaldanud vabatahtlikku lahkumist.[4]
Looming
[muuda | muuda lähteteksti]- "30 meter mord" ()
- "Han rör på sig" ()
- "Kalla famnen" ()
- "De tre små mästarna" ()
- "Den brinnande ugnen" ()
- "Hingekell" – "Dödsklockan" (; eesti keelde t