Häst och vagn tiden
•
Häststridsvagn
Stridsvagn, var från forntid och antiken fram till tidig medeltid en tvåhjulig vagn, dragen bakom en eller flera hästar, avsedd för strid, jakt, eller kappkörning.
Förhistorisk tid
[redigera | redigera wikitext]I förhistorisk tid användes stridsvagnar på två hjul med en liten plattform som var omgiven av ett bröstvärn. De drogs vanligen av två hästar eller vildåsnor och var bemannade av två eller tre soldater. Från vagnarna besköt man fienden med pilbåge eller anföll med spjut eller spjutyxa. Vissa stridsvagnar kunde också ha järnliar som stack ut från hjulen och kunde meja ner fotsoldater som stod i närheten. Den svaga punkten var att stridsvagnarna bara kunde användas effektivt vid strid på öppna fält och inte i skogbevuxna områden. Starkt regn kunde också göra att hjulen fastnade i lerig mark.
Stridsvagnar användes i strid från det andra årtusendet , bland annat i det forntida Egypten, Centraleuropa, Främre Orienten, persiska riket och under vedatiden i Indien. De förekommer i Homeros beskrivningar av trojanska kriget, Gamla testamentet och på hällristningar från bronsåldern i Norden.
Romerska riket
[redigera | redigera wikitext]I Rome
•
Hästvagn
Hästvagn är ett vagn vilket dras från en alternativt flera hästar. Att köra en vagn med hästar spända framför de egentliga draghästarna kallas för spannkörning. Man förmå ha olika antal hästar förspända inom ett spann, men vanligast är fyr- eller sexspann. En variant av spann är sålunda kallad "tandem" då hästarna går vid rad istället för blad vid blad. Den likt kör enstaka hästvagn kallas kusk.
Hästvagnar var förr det vanligaste transportmedlet vid land på grund av människor samt materiel innan motoriseringen från transporter kom till. inom hästvagnens begynnelse var detta oftast bara fint människor som ägde tillgång mot vagn till persontransport, dock i slutet av "hästvagnseran" hade nästan varje medelklassfamilj en hästvagn. Numera används hästvagnar nära körtävlingar, samt det besitter också blivit vanligt för att åka hästvagn vid större tillställningar likt till modell bröllop.
Styrning och bromsning
[redigera | redigera wikitext]På fyrhjuliga vagnar brukar det främre hjulparet artikel vridbart. Hästens seldon fästs direkt alternativt indirekt mot den främre hjulaxeln, ej mot själva vagnskorgen, vilket gör för att framhjulen svänger dit hästen går. Kusken (föraren) styr hästen tillsammans med hjälp från tömmarna (remmarna som går
•
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
I Hästskjuts berättar vagnhistorikern Ingmar Edvardsson om villkoren för dem som färdades efter häst: om kärror, vagnar och slädar, om hyrkuskar och hyrverk, coacher, diligenser och de första bussarna på talet, om hur det gick till när kungen var ute och reste och om hur det såg ut på en gästgivargård på talet&#;
Hästskjuts behandlar allt från vägarnas kvalitet och sträckning, till ett fint sätt på kuskbocken, ekipagekulturen i olika europeiska huvudstäder och hur modet växlade i fråga om både häst och vagn. Boken rymmer mängder av aspekter på det fortskaffningsmedel som bara för hundra år sedan var ett av de allra vanligaste i Sverige.
Hästskjuts innehåller dessutom en illustrerad ordlista som förklarar de termer och begrepp som förekom i vagnboden.
Ingemar Edvardsson:
Hästskjuts. Vägar, fordon och människor förr i tiden
Wahlström & Widstrand
sidor, inbunden, illustrerad.
Utkom i mars